Jag har för en månads sedan börjat plugga Svenska 2 som jag missade i gymnasiet.

Säger bara fy fan!

 

Tanken på att ta upp detta var att kunna utvecka och lära mig något nytt, men allt det tillfört än så länge är stress och dålig självkänsla, rädslan av att misslyckas.

 

Jag är inne på min fjärde redovisning då jag missade den tredje förra vecka pågrund av magsjukt barn och paniken av att hinna med allt får mig att vilja hoppa av.

 

Redovisningen går ut på att skriva en essä om hur det är att leva i en nation där jag även ska referera till två andra texter, en norsk och en dansk, tack och lov för google translate.

Är som gott som klar efter att Lilleman nu sovit en stund under dagen men vet verkligen inte om upplägget är godkänt som en essä.

 

Tanken om att plugga och jobba samtidigt kan jag säga har förvunnit, har märkt hur mycket det krävs och hur lite tid jag har så nästa fråga är då

 

Är det värt att fortsätta ?